Deeper meaning
Jag är trött på människor nu. Med detta inlägget ber jag er att tänka djupare och se under ytan.
Jag kan erkänna att jag inte alltid har varit den personen som bryr sig om vad andra känner, att det visst är okej att snacka en massa för att alla andra gör det.. och sorgligt men sant är att jag inte insåg att det inte är okej förräns jag fick lov att vara med om det själv.
Känslan av att vara ett objekt och ett samtalsämne istället för en person som folk verkligen pratar med är fruktansvärd. En stor liten förändring i mitt liv, jag förändrades på utsidan och alla glömde bort vem jag egentligen fortfarande var inuti, jag dömdes utanpå. Det var aldrig någon som kom fram och frågade mig om jag led av det eller detta utan de frågade mina vänner och disskuterade med varandra. Det märks så tydligt, ni tror att ni är diskreta men i själva verket står det skrivet i pannan på er.
Vad är det egentligen som ger en människa rätt att prata om en annan bara för att den förändrats eller ser annorlunda ut -utvändigt-? Jag ber er att tänka på att inuti varje omtalad person ligger något som de önskar inte fanns där. En tung börda som ger en dåligt självförtroende. Blir då saken bättre av att prata om personen? En människa som du uppenbarligen inte känner?
Är fruktansvärt trött på ytlighet, snack och skitsnack. Det tar sakta livet av folk. Det får folk att må så fruktansvärt dåligt. Det får folk att glömma bort vem dom egentligen är. Det är ni som snackar som skapar personen ni pratar om, personen i fråga har inte en chans att göra det själv sålänge ni inte pratar med istället för om. Skitsnack är det inte jag blivit utsatt för, men kan tänka mig att det ger samma känsla. Jag blev omtalad pga. en sjukdom.. den största bördan jag bär. En sjukdom som är enormt svår att ta på allvar men även att handskas med. Det viskades runtomkring och kommenterarerna om vad jag måste göra med mig själv istället för vad jag ska göra i helgen kastades rakt emot mig till och med av folk som knappt känner mig, deras mammor och deras systrar. Det förvärrar situationen enormt, det får en att vilja försvinna långt iväg där ingen kan bry sig. Så snälla tänk, tänk som om personen du pratar om faktist hade varit dig själv.
Med det avslutar jag och önskar
GOD JUL
Jag kan erkänna att jag inte alltid har varit den personen som bryr sig om vad andra känner, att det visst är okej att snacka en massa för att alla andra gör det.. och sorgligt men sant är att jag inte insåg att det inte är okej förräns jag fick lov att vara med om det själv.
Känslan av att vara ett objekt och ett samtalsämne istället för en person som folk verkligen pratar med är fruktansvärd. En stor liten förändring i mitt liv, jag förändrades på utsidan och alla glömde bort vem jag egentligen fortfarande var inuti, jag dömdes utanpå. Det var aldrig någon som kom fram och frågade mig om jag led av det eller detta utan de frågade mina vänner och disskuterade med varandra. Det märks så tydligt, ni tror att ni är diskreta men i själva verket står det skrivet i pannan på er.
Vad är det egentligen som ger en människa rätt att prata om en annan bara för att den förändrats eller ser annorlunda ut -utvändigt-? Jag ber er att tänka på att inuti varje omtalad person ligger något som de önskar inte fanns där. En tung börda som ger en dåligt självförtroende. Blir då saken bättre av att prata om personen? En människa som du uppenbarligen inte känner?
Är fruktansvärt trött på ytlighet, snack och skitsnack. Det tar sakta livet av folk. Det får folk att må så fruktansvärt dåligt. Det får folk att glömma bort vem dom egentligen är. Det är ni som snackar som skapar personen ni pratar om, personen i fråga har inte en chans att göra det själv sålänge ni inte pratar med istället för om. Skitsnack är det inte jag blivit utsatt för, men kan tänka mig att det ger samma känsla. Jag blev omtalad pga. en sjukdom.. den största bördan jag bär. En sjukdom som är enormt svår att ta på allvar men även att handskas med. Det viskades runtomkring och kommenterarerna om vad jag måste göra med mig själv istället för vad jag ska göra i helgen kastades rakt emot mig till och med av folk som knappt känner mig, deras mammor och deras systrar. Det förvärrar situationen enormt, det får en att vilja försvinna långt iväg där ingen kan bry sig. Så snälla tänk, tänk som om personen du pratar om faktist hade varit dig själv.
Med det avslutar jag och önskar
GOD JUL
Kommentarer
Postat av: carm charm
du är stark Julia!
& det menar jag verkligen.
Postat av: Cecilia
Julia, du är stark! Hade vi träffats ofta så hade jag kunnat ställa upp för dig mycket mer! Jag finns här om du vill prata:)
Your old buddie
Postat av: kristin
Känns skönt att läsa, att allt fler blir medvetna om vad som händer när folk bara dömer utisdan!
Jag menar såklart inte att det är kul att uppleva hur folk dömmer en men det är en jävligt bra erfarenhet, och man växer själv som person. (kan jag tycka iaf)
By the way, du sätter ord på det som många tänker kan kan jag ätnka mig.
Postat av: ebba
du skriver verkligen jätte bra!
go julia! :)
Postat av: ebba
du skriver verkligen jätte bra julia! :)
Trackback